-
Det mest inspirerande med att bo i Indien
Så har det blivit dags för ännu en flytt för oss – den tredje på kort tid. Men den här gången flyttar vi bara en bit bort på samma gata. Och till ett nästan likadant hus som det vi nu bor i. På grund av ett antal komplicerade förvecklingar vid kontraktsskrivandet (som jag ännu inte har förstått själv) kunde vi bara bo en månad i vårt nuvarande hus. Det visste vi redan när vi flyttade in, så mycket av våra saker står fortfarande kvar i flyttlådorna och kan enkelt flyttas över när lastbilen kommer i morgon. Ändå tar det alltid en del tid och energi att flytta. Överlämningar och inspektioner…
-
Söder om staden
I fredags var skolorna stängda, så vi bestämde oss för att åka på en dagsutflykt. Från början hade vi tänkt oss ett naturreservat utanför staden där tigrar lever vilt, men när vi nämnde de planerna för en indisk bekant upplyste hon oss om att chansen att få se några djur där nu under torrperioden nog var minimal. Så naturreservatet får bli ett senare projekt för regnperioden som kommer senare i vår. En sorts safari Istället åkte vi på safari söder om Bangalore, en dagstur som de flesta som kommer hit som expats verkar bocka av någon gång under vistelsen. Ett minus med just den här naturparken är att den hänger…
-
Värme, klimat och stjärnbilder
Det märks att vi nu är på väg in i den varmaste perioden på året här i Bangalore. Trots att staden ligger på nästan 1000 meters höjd och därmed har relativt svalt klimat jämfört med andra indiska städer, så går temperaturen numera alltid upp en bit över 30 grader på dagarna. Om nätterna behöver vi använda luftkonditionering för att kunna sova och femåringen (som är hemma med mig på dagarna) vill helst inte gå ut mer än korta stunder eller sent på eftermiddagen. Även då händer det ofta att temperaturen ligger kvar över 30-strecket, men skillnaden blir ändå stor när solen inte längre gassar från himlen. På de indiska skolorna…
-
I en indisk trädgård
Äntligen har vi flyttat ut från hotellet och in i PO, ett mysigt, uppvuxet område norr om staden där man kan dricka morgonkaffe i skuggan medan stora flockar av papegojor flyger fram och tillbaka mellan träden. Halsbandsparakiter kom vi efter lite research fram till att de heter. Barnen kan röra sig fritt på gatorna och i parken utan att jag ständigt behöver hålla i deras händer och titta åt alla håll. Sedan kan de fortfarande inte göra allt som de kunde hemma. Till exempel avråds det från att klättra i träden eftersom det där kan finnas ormar och på grund av rabiesrisken kan barnen inte klappa katter eller andra vilda…
