I en indisk trädgård
Äntligen har vi flyttat ut från hotellet och in i PO, ett mysigt, uppvuxet område norr om staden där man kan dricka morgonkaffe i skuggan medan stora flockar av papegojor flyger fram och tillbaka mellan träden. Halsbandsparakiter kom vi efter lite research fram till att de heter. Barnen kan röra sig fritt på gatorna och i parken utan att jag ständigt behöver hålla i deras händer och titta åt alla håll.
Sedan kan de fortfarande inte göra allt som de kunde hemma. Till exempel avråds det från att klättra i träden eftersom det där kan finnas ormar och på grund av rabiesrisken kan barnen inte klappa katter eller andra vilda djur. Men skillnaden mot att bo mitt i staden är ändå enorm. Och även för egen del är det skönt att kunna komma hem till en lugn trädgård där det finns möjlighet att vila från alla intryck som man översköljs av inne i staden.
Fågelskådning från verandan
Jag tänkte skriva lite om just trädgården och om parken – eller snarare om fågellivet i den. För det är fascinerande att varje dag omges av fågelarter som jag aldrig tidigare sett. Och även om jag inte är fullt lika fågelintresserad som min pappa, som kan planera semestrar efter var ovanliga arter häckar och mellanlandar, gillar jag att försöka identifiera de arter jag stöter på. Med såväl växter som fåglar är det som att man ser mer av naturen omkring sig för varje ny art man lär sig. Men det gäller väl å andra sidan för alla intressen, att de får världen att öppna upp sig.
Om man inte är en allt för inbiten fågelskådare går det ofta att se rätt mycket intressant i nya länder utan att ge sig iväg någonstans i ottan eller att söka upp specifika ornitologiska platser. Förutom papegojor dyker det här i trädgården varje förmiddag upp en söt liten fågel med svart horn på huvudet, som tydligen är en rödörad bulbyl. En annan av våra trädgårdsfåglar är asiatisk Koel som hänger i klasarna av palmfrukt och långsamt äter en i taget.
Om gamar och diklofenak
Och så finns det förstås rovfåglar här också. Nästan var man än befinner sig i Bangalore ser man dem sväva över himlen. Vanligast verkar det vara med brun glada (källa pappa) men jag tror även att jag sett åtminstone ett par gamar.
Gam tycker jag för övrigt är en av de mäktigaste fåglar som går att få syn på. Tyvärr har gamarna över tid minskat kraftigt i Indien på grund av användningen av diklofenak, som förstör deras njurfunktion, och när Indien förbjöd diklofenak till boskap började gamarna öka igen (https://www.natursidan.se/nyheter/indien-stoppar-medel-som-hotar-gamar/). Exakt hur det står till med gampopulationerna här i Karnataka i dag vet jag inte, men jag hoppas verkligen att de återhämtar sig och dessa otroliga fåglar blir en ännu vanligare syn här i framtiden.
Hinduism i Bangalore
I området PO bor det många indiska familjer och även många expats. Att ha andra nära som också nyligen kommit till landet är på många sätt värdefullt eftersom de ofta förstår vilka svårigheter man som ny ställs inför och kan tipsa om lösningar eller svara på frågor. Men det känns också bra att området är blandat och till stor del indiskt så att vi också får lära känna indier och ta del av de många återkommande högtider och festivaler som firas här. Nästa vecka är det till exempel dags för den årliga färgfestivalen Holi då man samlas på gatorna här för att skvätta färg på varandra.
Även om många indier inte är hinduer eller praktiserande hinduer så är hinduismen ändå tydligt närvarande överallt i Bangalore. Tempel finns nästan överallt och även här i vårt hus finns ett Puja-rum i anslutning till vardagsrummet där en ikon av guden Ganesha hänger. När vi första gången kom till huset väntade vår indiska hyresvärd på oss med blommor, rökelse och kryddor och hon höll sedan en lång Puja-ritual för oss där bland annat nycklarna till huset ”välsignades”. Att vädra ut rökelsedoften ur huset efteråt tog tid, men det kändes ändå fint att hon ville göra detta för oss – och givande att ha fått vara med på.
