Bland hundar, tigrar och heliga kor – synen på djur i Indien
Innan vi åkte till Indien läste vi en mängd olika reseråd om hur man skyddar sig mot infektioner från djur och parasiter: ”Bada inte i sötvatten, använd myggmedel och om du ser en hund – gå åt andra hållet”. Det var dock ingen som berättade för oss hur svårt det sistnämnda rådet skulle vara att följa. I Indien finns gatuhundarna precis överallt. En del av dem är övergivna av människor, medan andra är födda på gatan och har levt hela sina liv där.
Och på gatorna accepteras de. De får sova ostört på trottoarer, vid husväggar eller i grushögar till olika byggen. I Indien verkar det finnas en slags allmän acceptans för att djur lever och rör sig som de vill. Få tar sig rätten att köra bort dem enbart för att de stör människors liv eller verksamhet. I det avseendet upplever jag att det är stor skillnad i synen på djur här jämfört med i Sverige.
Hundarna i Goa
I vårt område i Bangalore är det sällan någon gatuhund som tar sig in. Bara när barnen ska gå på eller av skolbussen utanför grindarna behöver man vara på sin vakt. Och passa på mellan de förbipasserande flockarna. När vi var i Goa https://lindien.se/2022/04/17/ett-strandhus-i-goa/ var hundarna däremot ständigt nära. De levde ensamma och i flock. Lekte i sanden, vilade sig på vår lilla veranda och tiggde mat på restaurangerna. Och inte på något enda ställe som vi besökte blev de bortkörda av personalen.
Äta bland valpar
På den strandrestaurang i Agonda där vi åt under de flesta av kvällarna i Goa hade en vildhund nyss fått valpar. De bodde under trappan bredvid bardisken och lämnade aldrig restaurangen. Sanden under borden var alldeles pepprad av små tassavtryck. Att sitta avskilt från valpflocken som tultade runt bland gästerna var omöjligt.
Tillgivna gatuhundar
Servitörerna verkade dock inte bry sig. Utan tog bara ett kliv runt hundarna när de låg i vägen. Vår femåring lärde sig snabbt att dra upp benen i korgstolen när flocken satte kurs mot vårt bord. Inga av hundarna som vi såg i Goa var dock det minsta hotfulla. Tvärtom var de otroligt söta och sökte ständigt uppmärksamhet från människor. Och så snart de fick en klapp eller en bit mat från någon höll de sig tillgivet nära den personen under så många dagar de kunde.
Att undvika djur i Indien – ett omöjligt projekt
Men även om de flesta gatuhundar ter sig snälla är Indien det land i världen som har flest rabiesfall varje år. Våra barn har hittills utan problem accepterat att de inte får klappa hundar här och det är jag tacksam för. Ändå känns det inte helt avslappnat att alltid vara omgiven av hundar när man ska äta eller gå någonstans. Att försöka undvika specifika hundar eller djur leder dock så gott som alltid bara till att man träffar på andra djur.
Så blev det till exempel i Goa när vi en kväll bestämde oss för att prova en annan restaurang i förhoppningen att kunna äta middag utan valpar under bordet. Denna andra restaurang låg i ett hotell, vilket jag trodde skulle vara djursäkert och därmed vilsamt. För att komma in där blev vi dock tvungna att kryssa genom en enorm flock av kor som bodde på stranden, precis utanför entrén. Ingen verkade ens tänka tanken att försöka köra bort dem därifrån. Och när vi väl kom in till restaurangen visade det sig givetvis finnas hundar där också.
Kor på vägarna – normaltillståndet i Bangalore
Kor är för övrigt en vanlig syn även här i Bangalore, trots att detta är en tätbebyggd storstad med över tio miljoner invånare. Förutom att de står bundna vid de små egenbyggda husen av korrigerad plåt, och precis lite var som helst, händer det även att flockar av kor promenerar vid eller på de stora vägarna.
Senast i helgen när vi var på väg hem med bilen mötte vi en ko som till synes helt oberört strosade mot färdriktningen. Mitt på huvudvägen – och mitt i söndagstrafiken. Detta föranledde ingen som helst åtgärd förutom att alla bilister höll åt sidan och lät den få i princip en egen fil. Med lite ökad köbildning till följd.
Heliga kor och vilda djur
Skillnaden mot hur snabbt en ko på motorvägen i Sverige troligtvis hade uppmärksammats och åtgärdats är enorm. Men kor har, som de flesta säkert känner till, en särställning i Indien https://sv.wikipedia.org/wiki/Helig_ko. En ställning som i bland också har kritiserats https://svenska.yle.fi/a/7-901129.
Även när det gäller de klassiskt vilda djuren – de som lever i Indiens naturområden – verkar det många gånger finnas en tolerant inställning till deras existens. Trots det har tyvärr både tigrar och vildmark minskat i Indien, precis som på många andra håll i världen https://sverigesradio.se/avsnitt/73917.
Djur på marknader och i det fria
Vid sidan av denna välvilliga inställning till djur, ser man dock många exempel också på motsatsen, speciellt norr om staden där vi bor. Här är det mer lantligt, med byar där matföräljningen sker längs med vägarna. Bara på den korta biten till barnens skola passerar jag varje dag flera marknadsstånd där man säljer hönor. Tätt packade i värmen står de intill varandra i stålburar som staplas på varandra.
Strax intill dessa höga ”hönstorn” kan man se de hönor som istället lever fritt på bygatorna. Och som till synes helt nöjda och tillfreds går och pickar med sina kycklingar runt omkring sig. För mig har det blivit det kanske tydligaste exemplet på den milsvida skillnaden mellan hur djur i fångenskap och frihet kan ha det i Indien.
”Veg” eller ”non-veg”
Men trots det liv som djur som ska bli mat lever – i Sverige och i Indien – är det just när det kommer till mat som man märker den största skillnaden mellan länderna. I Sverige behövde man som regel ange om man åt vegetariskt. I bland förväntades man även motivera varför. Här i Bangalore behöver man aldrig göra det. ”Veg” utgör en slags outtalad norm i språket när det kommer till mat. Och i stället får jag frågan från mina indiska bekanta om jag även äter ”non-veg”.
Även på restaurang är standardrätterna ofta vegetariska. Och först mot slutet av menyn finns ett avsnitt med ”non-veg” rätter. Alltså precis motsatsen mot hur vegetariska rätter behandlas i svenska menyer. Hyr man ett hus finns det i bland som villkor att man inte får laga kött i det. Eftersom vi i bland lagar kött har vi inte ett sådant hus. Men med tanke på det otroliga utbudet av vegetariska rätter här finns sällan någon anledning att göra det.
