Värmen i Indien
Det här inlägget skriver jag från en korgstol i trädgården. För första gången på länge kan vi sitta ute på eftermiddagarna igen. Om nu ”kan” är rätt ord. Det finns många här som inte har möjlighet att välja bort hettan utomhus.
Rekordhöga temperaturer
Just i dag är det endast 33 grader i skuggan, en ganska behaglig temperatur jämfört med de senaste veckornas värme. Världen över har det rapporterats om hur Indien har drabbats av den extrema värmebölja som dragit in över landet. Med rekordhöga temperaturer jämfört med tidigare år https://www.bbc.com/news/world-asia-india-61242341. På vissa håll har temperaturerna till och med varit så höga att de ”testar gränserna för mänsklig överlevnad” https://www.nyteknik.se/miljo/extrem-varme-i-indien-testar-granserna-for-overlevnad-7032583.
Vatten som aldrig blir kallt
När man tittar på temperaturkartor över Indien kan man se att Bangalore ligger inom de områden som är förskonade från den mest extrema värmen. Bland annat på grund av att staden ligger på nästan tusen meters höjd.
Ändå har det många dagar varit runt 37-38 grader också här. Vattnet i poolen är numera mer ljummet än svalkande. Och när jag en dag brände handen på spisen insåg jag att det inte någonstans i kranarna fanns kallt vatten för att kyla den.
Sol-anpassad undervisning
Flera morgnar har vi funderat på om vi verkligen ska låta barnen gå till skolan eller om de ska få stanna hemma. Särskilt med tanke på att munskydd fortfarande är obligatoriskt på skolorna här i Karnataka, något som gör det ännu jobbigare att andas i den fuktiga värmen.
Men eftersom temperaturen ofta toppar först efter att skolan slutat för dagen har de fått fortsätta att gå. På många sätt var undervisningen dessutom redan före den här värmeböljan anpassad till södra Indiens läge nära ekvatorn.
Lektioner under vinrankorna
Vattenflaskor och solhatt är obligatoriskt att ha med sig och det finns alltid möjlighet att fylla på nytt vatten i skolan. Största delen av skoldagen är förlagd inomhus och när det är simning på schemat ligger den ofta direkt på morgonen för att undvika den starkaste solen.
På rasterna gäller ”no hat – no play” och de mindre barnens skolgård har pergolas, där klättrande vinrankor bildar ett skyddande tak mot solen. I de filmer som skolan skickar ut kunde jag förra veckan se hur femåringens klass hade lektion i skuggan under en sådan pergola. Bland vindruvsklasarna som hängde ner stod de och tränade på skillnaden mellan ”vine” och ”wine”. Till synes opåverkade av värmen.
Indien ett av de länder som förväntas drabbas värst
Sedan dessa värsta värmeveckor verkar Indien nu tack och lov ändå gå mot mer tolerabla temperaturer. I Bangalore närmar sig nu även regnperioden, enligt en del här i området den bästa perioden på hela året. Men även om årets extremvärme förhoppningsvis är på väg att ge vika, går det inte att undvika att tänka på hur det kommer att bli framöver.
Värmen ligger i linje med förutsägelserna för vad klimatförändringarna kommer att föra med sig. Och Indien är ett av de länder som förväntas drabbas värst av klimatkrisen https://edition.cnn.com/2022/05/02/asia/india-pakistan-heatwave-climate-intl-hnk/index.html. Kommer det i framtiden ens vara möjligt att bo här?
Förändringar i Bangalore över tid
Från alla Bangalore-bor vi talar med hör vi samma sak. För femton år sedan var det aldrig så här varmt under sommarperioden, även om man räknar bort årets extrema värmebölja. Vad beror det på? Med största sannolikhet klimatförändringarna. För Bangalores del finns det nog dessutom ytterligare faktorer som bidragit.
Befolkningstillväxten här har varit enorm sedan början av 90-talet https://worldpopulationreview.com/world-cities/bangalore-population. Det räcker med att ta en kort bil- eller cykeltur för att se mängder av skyltar nedstuckna i jorden om att det där pågår försäljning av ”villa-plots”. Inte sällan av ”luxury-villas”. På mark som i dag består av träd eller annan växtlighet.
Och även om jag inte sett det med egna ögon är det inte svårt att gissa att mängder av liknande grönområden genom åren måste ha försvunnit från staden när den utvidgats. Träd som kunde ha gett skugga och kylt ner luften https://stud.epsilon.slu.se/8035/7/christensen_stromgren_s_150612.pdf.
Luftburen tågbana på gång
Flera åtgärder är på väg, här som i övriga världen. En ny luftburen tågbana byggs just nu genom Bangalore. Förhoppningsvis kan den när den är klar bidra till att minska den täta trafiken. Planteringar anläggs längs med flera vägar i staden. Och medvetenheten om klimat och hållbarhet bland dem vi pratar med är, som jag tidigare skrivit om, stor https://lindien.se/2022/03/16/varme-klimat-och-stjarnbilder/.
Men mer än så kommer naturligtvis att krävas. Att bo i Indien där man så tydligt ser konsekvenserna av plastskräp och klimatförändringar har på många sätt varit en ögonöppnare för hur bråttom det är att få ner utsläppen. Men med flytten har också kommit många påminnelser om hur svårt det kan vara att som privatperson göra rätt val. Eller ens att veta vilket alternativ som är det bästa rent klimatmässigt.
Möbler som aldrig slutar resa
Inte minst när vi skulle skeppa våra möbler blev detta tydligt. När vi slut kunde packa upp våra egna sängar som vi med båt fraktat från Sverige och hit fick vi syn på märkningen undertill. Made in India. Nu är de tillbaka där de började. Och en dag ska de hem till Sverige igen. Enbart våra sängar har alltså färdats tur och retur mellan Sverige och Indien ett antal gånger. Hade det varit bättre att köpa nya sängar på plats här och lämna de gamla i Sverige? Trots att vi hade plats över i båtcontainern? Eller hade tillverkningen av nya sängar i Indien kostat mer för klimatet? Och hur förändras den ekvationen om vi skulle skänka vidare möblerna på plats när vi åker hem igen? Om det svaret kanske är självklart för någon så har det ännu inte blivit det för mig.
